Rosa Bandet
Jag satt och såg på Rosa-bandet-galan i måndags kväll.
Där fick jag dela många livsöden,
livsöden där det gått bra och öden där det fanns en ensam man och moderlösa barn.
En kvinna sa att sedan hon fick sitt cancerbesked så ser hon på livet på ett helt annat sätt.
Barnen är snällare, barnbarnen sötare och världen utanför vackrare.
Vad är det som gör att vi inte kan uppskatta allt detta nu?
Jag vill inte vänta med det tills jag får en allvarlig sjukdom.
Det är vid såna tillfällen som jag är ännu mer säker på att jag i höstas gjorde rätt val.
Valet att välja familjen och mig själv.
För ett halvår sedan levde jag för mitt jobb.
Jobbade heltid som chef och fick inte tid för vare sig
mig själv eller min familj.
I våras så var det något i mig som sa stopp.
Jag kände att jag inte kan skjuta upp livet till sen.
Det finns så mycket att njuta av just här och nu.
Så jag njuter,
av mina barn
min underbara man
och att få känna mig så där underbart väderbiten och levande
när jag varit ute i höstrusket med min fina hund
Kommentarer
Trackback
