En famn

Sitter i badkaret.
Jag sitter där för att få en stund för mig själv.
När jag tar mig den tiden kommer tårarna och tomheten.
Salta tårar rinner och blandar sig med badvattnet.
Jag känner och jag minns.
Vackra minnen kommer över mig.
Minnen som kunder fortsatt vara vackra om det fortfarande varit VI.

En kväll för länge sedan förvandlade DU badrummet till den  bästa platsen på jorden.
Du gjorde det för mig när jag var trött och gravid och behövde något bra.
Jag fick komma hem till en oas av kärlek och omtanke.
Det tänker jag på nu när jag sitter där och gråter.

Plötsligt känner jag mig så ensam.
Ensam med ansvar, ensam med mina tankar och planer för framtiden.
Jag vet att jag klarar det och ibland känner jag mig oövervinnerlig.
Jag får höra av mina vänner att jag är stark och klok, men inom mig bor också den rädda, lilla och ensamma.
Den person som jag så sällan visar.

Jag önskar att jag någon gång kunde få kännna mig liten och svag i någons famn.
Att någon bara tog hand om MIG.
Att ha en varm och välbekant famn att krypa upp i nu när kvällarna blir mörka.
En famn utan krav och där jag kunde vara mig själv.

Tårarna är slut och vattnet börjar kallna.
Min lilla dotter kommer ner och undrar var jag är.
Vi går upp och kryper ner under täcket och jag somnar bredvid henne med hennes hand i min.
För en stund är allt bra igen

Höstmörker



Vill ha en oval lampa från Spiti till att lysa upp min höst med. Gärna några av deras fina orientaliska brickbord med.
Se mer på http://spiti.se/

Hem

Snart ska jag åka hem.
Till mitt andra hem Grekland, för så har det känts enda sedan den första gången jag steg ner på grekisk mark för trettio år sedan. Jag minns det så tydligt.  Värmen som slog emot mig på flygplatsen och doften av Grekland.
Sedan den dagen har jag  varit  i Grekland åtskilliga gånger. Jag har tappat räkningen hur många. Jag har varit på allt från flotta "all inklusive" hotell till små gulliga rum med dusch på innergården. De är just de senare som jag gillar bäst.

Från Grekland har jag mina allra bästa och vackraste minnen.
Jag har varit där själv, med mina pojkvänner, äkta män och med hela tjocka släkten. Jag sa när jag var ung att jag någon gång skulle gifta mig i just den lilla vackra kyrkan som är med i filmen Mama Mia. Nu har det ju inte blivit så och i skrivande stund så har jag svårt att tro att jag någon gång kommer att bli gift  igen överhuvudtaget, MEN jag ska åka dit och uppleva den och se den med mina egna ögon

Det var i Grekland som jag under min tågluff som nittonåring bodde ihop med åtta!! norska grabbar och blev vanvettigt kär i en engelsman som hette Tim. Han skulle vidare till Mykonos och jag fick för mig att åka efter och leta efter honom. Tyvärr så hittade jag aldrig på honom där men blev istället förälskad i Mykonons. Ön som har allt. Vill man se udda och fantastiska människor så ska man åka dit. På kvällarna så förvandlas Mykonos stad till en scen för världens alla färgstarka människor. Jag tror att det var där som dragshowerna startade för många år sedan. Mykonos stad har de där vita små gränderna som är så typiska för grekland. Gränder att gå vilse i men också hitta ett rum i att bo i över natten.



På Mykonos tar man badbåt till de bästa stränderna och där är man KONSTIG om man badar med bikini eller badbyxor. Det kändes lite svårt i början som blyg nordbo. Man visste  liksom inte var man skulle titta ibland och blev man som jag, ung och inte fyllda tjugo, erbjuden att bli smord på ryggen av en grekisk gud så var det inte solbrännan som gjorde att mitt ansikte skiftade i  starkt rött.

I Grekland ger jag mig ut tidigt  när morgondimman fortfarande ligger kvar för en joggingtur bland olivlundarna. Där möter  jag de svartklädda rynkiga små tanterna och de söta grekiska gubbarna med sin överbelastade åsnor. De går mot sitt dagsverke och jag mot en dag vid det stora blå. Jag springer förbi det lokala bageriet innan min löprunda är över. Där köper jag pinfärskt bröd som jag dukar upp till frukost. Har vi pool på hotellet så simmar jag några längder. Sedan sätter jag mig för att självtorka i solen medan jag avnjuter min frukost med kaffe, grekiska yoghurt och gott bröd.

Det finns ingenstans för mig där havet är så blått som i Grekland eller kan skifta i de vackraste nyanser av blågrönt. Jag kan sitta i timmar och bara njuta eller ligga på en madrass och bara njuta av vågorna som vaggar mig in i en solig semesterdimma.

Den här gången ska jag uppleva Grekland genom min dotters ögon. Vi ska åka till Zakynthos. De stora havssköldpaddornas ö. Jag hoppas innerligt att vi ska få en liten skymt av dem för det har jag nästan lovat.
Vi ska bo enkelt på Fannirooms i Porto Roma, en liten by på södra delen av Zakynthos, bland olivlundar och djur. Matilda (som är svenska) och Kostas som äger rummet vi hyr har nämligen en bondgård där man gärna får hjälpa till att mata djuren.

Annars så tror jag nog att vi kommer att ägna den mesta av vår tid vid stranden eller sitta på vår lilla terass och prata om dagens upplevelser. Att prata med min femåriga dotter är så häftigt just nu. Hon har så mycket roliga och fantastiska betraktelser i sitt lilla huvud och vi har många och långa givande diskussioner här hemma. Naturligtvis så kommer vi att försöka se den grekiska solnedgången från en liten taverna, jag med min retzina och Tyra med sin cola.




Jag vet inte hur just den här resan kommer att bli. Grekland har förändrats på många sätt. Det har blivit dyrare svårare att hitta det där lilla genuina. Zakynthos är för mig ett helt nytt resemål. Det enda jag vet är att jag kommer att gråta av glädje när jag kommer dit och fälla tårar över att behöva lämna när jag åker hem

Jag och Alfons

Just nu känns allt lite tråkigt.
Det har varit mycket jobb och arbete med huset här hemma.
Det har inte funnits mycket tid att göra något för mig själv eller tillsammans med mina barn.
VISST, vi var ute och åt barnen och jag i fredags, det var otroligt mysigt med mycket skratt och flams.
Inom mig hörde jag deras kvittrande hela helgen och vi fick något gemensamt att prata om.
Vi bestämde att vi skulle göra detta tillsammans åtminstone två gånger per år.
Jag känner att det är något jag måste bli bättre på, att göra små saker i vardagen som jag mår bra av.

Nu förstår jag ju att jag inte kan ha roligt jämt.
Det är nog som Alfons Åbergs farmor säger att man måste ha tråkigt ibland. Annars så märker man ju inte skillnaden när man får det roligt. Med ens så blir jag lite nyfiken, precis som Alfons, vad är det som ska ske härnäst som kommer att lysa upp mitt inre. Ett oväntat telefonsamtal eller mail. Kommer festen nästa helg bli ovanligt trevlig eller kommer det ske något roligt innan det?
Med ens så känner jag liksom Alfons en nyfikenhet och spänning. Inte bara för den närmsta tiden utan för mitt liv längre fram. Var kommer jag att göra och hur kommer jag att känna om ett år? Var kommer jag att bo och kommer jag ha träffat någon att tycka om.?Just nu finns inga svar men tids nog så vet jag. Tills dess så får jag leva i förväntan och ta vara på varje litet glädjeämne som dyker upp på vägen.





De som betyder mest av allt för mig, mina älskade ungar (hunden kunde tyvärr inte vara med på resturangen)

Att ta ansvar för sina känslor

Som ni alla vet vid det här laget så tror jag på tankens kraft och att jag kan förändra mig själv genom mina tankar.
Det är så lätt att skylla sina olustiga och obekväma känslor på någon annan. Att läsa den här texten är just nu bra för mig. Den får mig att inse att jag själv kan välja vad jag vill känna och tänka.
Därför läser jag denna  text just nu  varje kväll innan jag går och lägger mig.

Jag har ett problem just nu. Jag är ur balans. Det är sant.
Men jag skyller inte på dig för att jag känner so m jag gör.
Jag gör inte dig skyldig för att jag just nu är störd.
Något i det du sa eller gjorde väckte något i mig
- men det jag känner har inte med dig att göra.

Jag är ännu inte medveten om varför jag känner så här.
Jag vet bara att ytterst sällan är jag störd av de skäl jag tror.
Därför skyller jag inte på dig för att jag känner allt det jag känner.

Jag har mina känslor.
Men det är inte du som är orsak till mina känslor.

Orsaken till mina känslor finns i mig.

Det är inte särskilt konstruktivt att anklaga dig för
ett problem jag själv har.

Därför gör jag mig inte till offer för dig.

Jag ger dig inte skulden för att jag via dig blir
påmind om mina egna problem och ofullkomligheter.

Jag ser allt detta

Det är fantastiskt.

Kay Pollak " Att välja glädje"

och av erfarenheter blir man klokare...


PAUS

Jag tog en paus från mitt vanliga liv.
Jag var en gäst i en tillfällig värld.
Jag fick  tillfälle att förtränga mitt vanliga liv i över en vecka.
All sorg som varit inom mig den senaste tiden stannade av.
Jag flydde för att få vara någon annan, den jag själv väljer att vara.
Ingen frågade om min familj eller det som varit.
Det var skönt, skönt att bara vara där. Fokusera på något  nytt och få göra något jag är bra på.

Ibland behöver vi nog fly på ett eller annat sätt.
En del flyr genom nya relationer, shopping eller genom att resa ifrån något.
Jag har gjort det förstnämda förut nu gjorde jag det sistnämda.
Jag vet att man inte kan fly helt.
 Jag kan inte fly från mitt  inre mörker . Jag kan inte fylla det stora hål som finns inom mig nu med något annat. 
Så småningom kommer livet att komma ikapp mig och alla andra som inte stannar upp.
Jag kan inte trolla bort alla känslor som faktiskt måste få finnas och ta plats.


Nu är jag hemma och tar  tag i min verklighet igen.
Tankarna har kommit över mig.
Tankar över att det är mycket som väntar och ska tas tag i.
Försöker andas och försöker ta en sak i taget. Inte stressa upp mig.
Det är svårt när jag är tillbaka till minnen från det som varit och tillbaka till det liv som så drastiskt förändrats.

En stor trötthet har fallit över mig. Vill bara sova och vara för mig själv. Försöker tänka vilken sak som är viktigast att börja med. Har kommit fram till att det är mig själv. Att se till att jag mår bra och fungerar. Tids nog så löser sig det praktiska också.


Rått och romantiskt

Hon sa:
Jag vill inte ha nå´n Lamborghini.
Jag vill inte ha nå´n stor brilliant.
Inte leva i en film av Fellini.
Bo på Ritz är inte längre intressant.

Jag är trött på att gå ut med hunden med mina väninnor.
Allt dom pratar om är pengar o barn o sina stackars män.
Vad händer med alla vackra vilda kvinnor.
Alla tycks hamna i samma återvändsgränd.

Alla papper på banken har blåst sin kos.
Håll mig under månen, ge mig en ros.

Hon sa:
Jag vill inte ha några pengar längre.
De här kläderna det här sminket ingenting.
Bär mig bara till den där sängen.
Viska i mitt öra att du bara är min.

Alla drömmar jag hade ingen av de räckte ända fram
Kyss mina tårar kom ta mig i din famn.

Älska mig rått och romanstiskt.
Rym med mig på ett tåg till Paris
Älska mig rått och romantiskt.
Älska mig som eld och is.

Låt mig komma in i värmen igen.
Det är så kallt och dött där jag är.
Ta mig genom tunneln till solen.
Ta mig dit, så ska jag visa vem jag är

Text från "Xavante" , Ulf Lundell

RSS 2.0