Glass i sommar?
Min dotter söker sommarjobb.
Hon har sökt några men det har varit svårt
Har förstått att de flesta jobben går till de som redan är arbetslösa
Igår var hon på intervju för att sälja glass ner vid Västerås innebeach vid Lögarängen. På sommaren dras alla ungdomar dit för sol och bad och beachvolley. Så får hon jobbet blir det nog roligt att spana på alla snygga grabbar.
Jobbet är lite på lösa boliner då hon endast ska jobba då det är fint väder. Jag hoppas därför på strålande sol och värme från skolavslutning till skolstart.
På lördag ska jag följa med och prata med arbetsgivaren, hönsmamma som jag är.
I gropen...
Min blogg har varit tyst ett tag.
För en tid sedan skrev jag om att utvecklas.
Att inte ramla i samma grop om och om igen.
Nu har jag återigen ramlat i samma grop. Det gör inte lika ont längre men kroppen värker som av träningsvärk och i halsen finns den där klumpen av gråt. Kroppen har ärr av gropen sedan förut. Det smärtar men inte lika akut.
Jag har rest mig fortare och snabbare funnit svar och lösningar.
Jag har fallit i den här gropen många gånger förr men kravlat mig upp och trott att det ska vara den sista gången. Det är lätt att skylla på andra i det här läget. Att jag själv är utan skuld och att jag inte kunde ha gjort något. Livet är inte så enkelt. Det finns alltid något jag kan göra trots att det beror på yttre omsständigheter. Trots allt så har jag en tro på livet och på mina nära, och jag reser mig sakta. Jag sträcker på mig. Går med rak kropp och stolta steg. Det känns bättre så. Jag försöker se allt det som är bra i livet , samtidigt som jag försöker ha en plan för att undvika det som jag har tillåtit mig göra mig illa. Jag har lärt mig något den här gången också och jag vet att snart kommer jag inte ramla i samma grop igen och nu efter många dagar av mörker tycker jag att jag ser solen igen.
Fredag
Ensam i skogens tysnad med mina egna tankar.
Jag hämtar Tyra på dagis på vägen.
Blir varm och glad av hennes fnitter när hon springer ikapp med hunden.
Jag kan inte låta bli att betrakta mitt lilla underverk.
Hon håller på att bli en stor tjej där hon går och pratar om dagen som varit.
Visar alla nya skrubbsår och sina händer smutsiga och dammet från sandlådan.
Halvvägs är jag bara tvungen att stanna och hålla om henne.
Jag viskar i hennes öra att hon är underbar och att hon ska fortsätta att vara precis som hon är.
- Jag älskar dig underbara tjej, säger jag , innan vi går vidare hand i hand.
När vi kommer hem äter vi glass och hallon på terassen.
Underbart, nu har vi en hel helg tillsammans.
OM ATT UTVECKLAS
Jag går gatan ner
Det finns ett djupt hål
i trottoaren
Jag ramlar i.
Jag är förlorad. Jag är hopplös
Det är inte mitt fel.
Det tar en evighet att finna vägen ut
Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag låtsas att jag inte ser det.
Jag faller ner igen.
Jag kan inte tro att jag är på samma plats!
Men det är inte mitt fel.
Det tar fortfarande lång tid att komma ut.
Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag ser att det är där.
Jag ramlar fortfarandei det, det är en vana.
Mina ögon är öppna.
Jag vet var jag är.
Det är mitt fel.
Jag kommer ur det omedelbart.
Jag går samma gata ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag går vid sidan av hålet.
Jag tar en annan gata.
(Av okänd författare, ur boken "Att välja glädje av Kay Pollak")
Åtta nyanser av brunt
Det var inte mindre än åtto brorsor som kom både långväga och nära ifrån.
Brolle var klart störst tillsammans med brorsan Teddy som bor i Enköping. Det skiljde ungefär 6 kilo mellan den lättaste och största valpen. Brolle har nog mest anlag av sin pappa uppe i Norrland. Där är grabbarna verkligen grova och har mycket päls (se gärna på http://www.tjotte.com/)
Vädret kunde inte varit bättre den här lördagen med en sol som sken från en klarblå himmel.
Uppfödaren hade fixat lite aktivietet åt oss. Vi började med att gå en tipspromenad med frågor gällande rasen Labrador Retriver. Många frågor baserade på siffror och det är något som jag är helt omöjlig på att komma ihåg.
Sedan var det dags för lite fika och mingel.
Brorsorna blev helt galna när mamma Maja efter ett tag rusade ut och pussade sina stora pojkar. Det såg faktiskt ut som om de kände igen varandra.
Mamma Maja
Sedan visade Monika och John hur man ställer ut sin hund. Lite praktiska tips och råd.
Brolle tycker verkligen INTE att detta är kul. Han blir liksom lite stel när han ska springa runt i ringen. För min del gör det ingenting. Jag tycker nämligen att hunduställningar är lite fånigt, eller rättare sagt jag känner mig fånig när jag springer runt i en ring. Det är ju så mycket mer än att hunden är fin. Det gäller att visa honom rätt och jag tror inte att jag är den rätta för det jobbet.
Vi fick även prova på att träna våra hundar att apportera.
Brolle är lite cool och seg när det gäller såna saker. Om man jämför med de andra så är han inte den mest livfulla valpen. Han är mer en liten filosof som gillar att sitta och betrakta omvärlden, gärna lite ovanifrån som på vår terass på framsidan.
Efter ett tag så släppte vi in alla grabbar i en liten inhägnad. Vilket liv det blev!
Ett gytter av bruna glada valpar samt en svart och en gul som försökte hävda sig i den unga skaran.
Lite nervös blev jag att man skulle få med sig fel valp, men de kom så fint till sin matte eller husse när vi ropade deras namn. Men nog kollade jag en extra gång att det verkligen var Brolle jag hade med mig hem i bilen
Dagen avslutadesmed korvätning och prisutdelning från tipspromenaden. Vi vann inte men alla andrapristagare fick några tuggben som tröst.
Vi avslutade med en gruppbild. Det var inte lätt att få alla hundar att sitta stilla bredvid varandra och titta in i kameran.
Återigen vill jag hänvisa till Tjottes hemsida, det finns ingen som kan få sina hundar att sitta så fint på bild.
Lite "gula" labbar från Arligos tidigare kullar var också med.
En helt underbar dag med helt underbara hundar, vi hoppas på återseende snart .
Tyra badkarsdykare
Jag njuter av ledighet
Just nu så tycker jag att jag har det oförskämt bra.
Jag jobbar alldeles lagom mycket nu sedan jag började gå natt.
I min lediga vecka så går min dotter på dagis några timmar.
Det innebär att jag får mycket tid för mig själv.
Tid som jag inte hade förut.
Det gör att jag som idag kan ta en riktigt lång promenad med hunden.
Idag var det alldeles lagom varmt, soligt och alldeles tyst där jag gick i skogen. Bara fåglar som höll mig sällskap med sitt kvitter. Vattnet porlade inbjudande i bäcken, så Brolle var bara tvungen att hoppa i och plaska i alla diken han såg.
Finns det något härligare än att se en lycklig hund eller ett lyckligt barn. Jag blir alldeles varm i hjärtat av att se hunden få ett glädjefnatt i ett dike eller när han springer runt i cirklar på en äng, eller att se min dotter som just lärt sig cykla. Rak i ryggen av stolthet visar hon att, minsann kan hon starta och stanna alldeles själv.
Jag blir lycklig av att se allt det gröna som spirar i naturen och alla blommor som skjuter upp ur jorden.
Nyss så stod vitsipporna i full blom och nu står liljekonvaljerna på tur. Idag såg jag att häggen har knopp och snart efter det kommer den underbara tiden då syrenerna blommar.
Hoppas att ni också har tid att stanna upp och njuta av allt det vackra.
Foto: Min dotter Lovisa
Om du ska lära din dotter en sak
Efter ett mycket inspirerande föredrag för två veckor sedan så läser jag om hans böcker och reflekterar över det som står.
Hans budskap " Att välja glädje" kan för många kännas ganska provocerande. Hur ska jag alltid kunna välja glädje? Det kan vi inte alltid, men vi kan utvecklas så att vi befinner oss mer i glädje än i lidande genom vårt sätt att tänka.
Enligt Kay så ska vi inte bli lallande människor med pinglor runt fötterna som självutplånar oss själva. Utan tanken är att hans böcker ska lära ut hur jag kan undvika att göra mig själv till offer, och att inte acceptera - eller - själv ta på oss ansvaret för- andras negativa beteende.
Kay menar att skolan och vi vuxna borde lära våra flickor (och även pojkar, tycker jag) från årskurs ett och under hela skoltiden följande:
Det är aldrig kärleksfullt att låta sig missbrukas av någon, varken mot dig själv eller den som gör det.
Om du upprepade gånger kränks och misshandlas av din man, fru, din chef, din lärare, dina kamrater... så FLY.
VÄRDERA DIG HÖGRE. Eller som Grynet skulle ha sagt.
"TA INGEN SKIT"
Jag kommer att skriva mer om Kay framöver.
Grynet
Längta Grekland
Grekland har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta. (Jag kommer återkomma till varför en annan gång).
När jag i vintras såg filmen "Mamma Mia" med underbara bilder från Skopelos så tårades mina ögon av längtan efter allt som är Grekland. Igår såg jag "Kapten Corellis Mandolin" med otroligt vackara bilder från Kefalonia och nu är min längtan ännu större.
Längtan efter det stora blåa kristallklara vattnet som bara finns i mitt Grekland.
Längtan efter folktomma stränder där man kan bada naken och njuta av tystnaden och en bra bok.
Längtan efter en grekisk taverna där jag sitter i solnedgången och sippar på min iskalla Retzina.
Längtan efter att se en glad liten rynkig grekisk gubbe på sin åsna en tidigt morgon glatt ropandes "kalispera"
Jag hoppas att det inte dröjer alltför länge innan vi ses igen, mitt Grekland och jag.
Kefalonia en ö jag har kvar att utforska
