Längtar efter vila
Mycket att tänka på gällande separationen och papper som ska fyllas i. Konton ska avslutas och möbler ska delas.
Bilen är för stor och ska säljas. Kostar alldeles för mycket för mig som är ensam.
Äktenskapsförord och skilsmässopapper ska in i en rasande fart. Speciellt det senaste enligt min exman.
Vet inte varför han har så bråttom? Vad är det han flyr ifrån?
Vårt liv som vi levt i tio år tillsammans i? Vad är då ett papper? Vi bor ju iallafall inte ihop längre.
Det känns som att börja om, återigen står jag här med ett halvt hem. Funderar om jag överhuvudtaget ska våga flytta ihop med någon någonsin igen. Känns som en utopi just nu men förhoppningsvis så är det en tillfällig misstro mot det manliga släktet.
Jag har jobbat jättemycket för att kunna ha råd att fixa till huset. F har lovat att hjälpa mig med det ekonomiska men jag känner att jag inte kan lita på honom så jag vill försöka dra in så mycket jag kan själv. Huset ska målas och pimpas. Väntar otåligt på fyra Lettiska arbetare som lovat komma ända sen i midsomras. Vad är det med hantverkare egentligen? Finns det över huvudtaget någon som kommer när det är bestämt? Sen när det är nymålat och fint så ska det säljas, det måste bli så. Det är alldeles för mycket att göra och jag känner mig så isolerad här utanför stan. Alla mina vänner bor i stan och jag längtar efter att bara kunna cykla över till någon och ta ett glas vin utan att vara beroende av bussar som inte går på de tider som jag vill.
På lördag åker jag till Norge och jobbar i åtta dagar. Nittio timmar!!! Mycket timmar på få dagar men jag pratade med mitt bemanningsföretag idag att jag måste säga till om det blir för mycket. Jag vill ju gärna kunna ta mig hem till Sverige utan hjälp när veckan är slut.
SEN SKA JAG VILA....
Egentligen tycker jag inte om det där med sen. Man vet aldrig om SEN kommer. Men jag ska verkligen ta hand om mig när jag kommer hem från Norge. Har då en hel ledig vecka och ska då bara ta långa promenader och ligga på min nyinköpta spikmatta. Försöka åka och hälsa på goda vänner som jag inte sett på länge och gå ut och ha roligt.
I början på september så ska jag försöka få tag på en sista-minuten-resa till Tyra och mig. Vi ska åka till Grekland. Spelar ingen roll var men bara hon och jag. Jag kan riktigt se oss två på en grekisk taverna vid havet en sen eftermiddag. Grekisk sallad, zatziki, ett glas kall retzina till mig och en cola till henne. Det är sådär lagom varmt som det kan vara i september och vi sitter länge och ser solen gå ner i havet.
Kreta -06
Käraste A-K! Du är en sån fighter, en stridbar kvinna som vet vad du vill. Jag tänkter mycket på dig, varje dag faktiskt. Undrar vad jag skulle göra om jag var i dina skor. Troligen precis likadant. Vem vet vad framtiden har i sitt sköte.... Men jag önskar dig all lycka i Norge, ta hand om dig i vårt avlånga grannland, dina barn behöver dig HEL och välbehållen sen. Där kom det!!! Ordet sen :))))
Kram på dig Anna-Karin.
Du är en förebild för dina barn, för dina vänner, nära och kära. Beundrar din styrka och din vilja. Kom ihåg att be om hjälp om du behöver den.
Hoppas att "Norgevistelsen" blir bra.
Kram / David
Hoppas dina arbetsdagar i Norge blir bra. Det låter bra att du planerar för en resa med din dotter, det kommer ni att må bra av.
Du är en stark och fri kvinna. Du fixar det du i grunden VILL fixa. Glöm inte det
Jobba nu inte ihjäl dig bara
kram
Emma
