Jag och Alfons
Just nu känns allt lite tråkigt.
Det har varit mycket jobb och arbete med huset här hemma.
Det har inte funnits mycket tid att göra något för mig själv eller tillsammans med mina barn.
VISST, vi var ute och åt barnen och jag i fredags, det var otroligt mysigt med mycket skratt och flams.
Inom mig hörde jag deras kvittrande hela helgen och vi fick något gemensamt att prata om.
Vi bestämde att vi skulle göra detta tillsammans åtminstone två gånger per år.
Jag känner att det är något jag måste bli bättre på, att göra små saker i vardagen som jag mår bra av.
Nu förstår jag ju att jag inte kan ha roligt jämt.
Det är nog som Alfons Åbergs farmor säger att man måste ha tråkigt ibland. Annars så märker man ju inte skillnaden när man får det roligt. Med ens så blir jag lite nyfiken, precis som Alfons, vad är det som ska ske härnäst som kommer att lysa upp mitt inre. Ett oväntat telefonsamtal eller mail. Kommer festen nästa helg bli ovanligt trevlig eller kommer det ske något roligt innan det?
Med ens så känner jag liksom Alfons en nyfikenhet och spänning. Inte bara för den närmsta tiden utan för mitt liv längre fram. Var kommer jag att göra och hur kommer jag att känna om ett år? Var kommer jag att bo och kommer jag ha träffat någon att tycka om.?Just nu finns inga svar men tids nog så vet jag. Tills dess så får jag leva i förväntan och ta vara på varje litet glädjeämne som dyker upp på vägen.
De som betyder mest av allt för mig, mina älskade ungar (hunden kunde tyvärr inte vara med på resturangen)
Det har varit mycket jobb och arbete med huset här hemma.
Det har inte funnits mycket tid att göra något för mig själv eller tillsammans med mina barn.
VISST, vi var ute och åt barnen och jag i fredags, det var otroligt mysigt med mycket skratt och flams.
Inom mig hörde jag deras kvittrande hela helgen och vi fick något gemensamt att prata om.
Vi bestämde att vi skulle göra detta tillsammans åtminstone två gånger per år.
Jag känner att det är något jag måste bli bättre på, att göra små saker i vardagen som jag mår bra av.
Nu förstår jag ju att jag inte kan ha roligt jämt.
Det är nog som Alfons Åbergs farmor säger att man måste ha tråkigt ibland. Annars så märker man ju inte skillnaden när man får det roligt. Med ens så blir jag lite nyfiken, precis som Alfons, vad är det som ska ske härnäst som kommer att lysa upp mitt inre. Ett oväntat telefonsamtal eller mail. Kommer festen nästa helg bli ovanligt trevlig eller kommer det ske något roligt innan det?
Med ens så känner jag liksom Alfons en nyfikenhet och spänning. Inte bara för den närmsta tiden utan för mitt liv längre fram. Var kommer jag att göra och hur kommer jag att känna om ett år? Var kommer jag att bo och kommer jag ha träffat någon att tycka om.?Just nu finns inga svar men tids nog så vet jag. Tills dess så får jag leva i förväntan och ta vara på varje litet glädjeämne som dyker upp på vägen.
De som betyder mest av allt för mig, mina älskade ungar (hunden kunde tyvärr inte vara med på resturangen)
Kommentarer
Trackback
