Läste i fredagens SvD att det kommit ut en ny bok av Joakim Arhammar, "Är det Saltmannen" .
Boken bygger på en sajt där man berätta sk "flehörningar " av låtar.
Det hela började med att hans kompis trodde att Petter sjöng "Är det saltmannen" när han i själva verket sjöng "Är det sant, mannen" Sajten är nu en hyllning till hans gamla klasskompis.

Artikeln är full med roliga exempel på hur människor har uppfattat texter. T ex en kvinna tyckte att Frälsningsarmén sjöng om "Barnarov" istället för "Barnatro", eller hur märkligt det var att BeeGees sjöng om att åka Finlandsfärja "Ah Ah Ah ah Stena Line. Någon har tydligen hört att Mauro Scocco  i låten  Sarah ger en ekivokt skildring av storstadens ensamhet då texten säger; Jag väntar i hörnet med säden i näven".

Själv minns jag att jag och min kompis stod och mimade till ABBA och jag trodde på fullaste allvar att de sjöng; "Mamma Mia here I go again, my my Honken har en syster" (Honken=känd hockeymålvakt på sjuttiotalet) Kommer också ihåg att jag hade många svengelska texter på min nio år äldre brors Johnny Cash låtar. Hur jag översatte dem kommer jag däremot inte ihåg. Och vad sjunger egentligen gruppen Kent  sin fransk-svenska låt som var populär får några år sedan??. Jag hör "där valrossen bor".

En intervjuad psykolog i artiklen menar att vi hör det vi vill höra. Det är en generell princip att vi tolkar saker och ting så att det stämmer med våra förväntningar. Om jag tycker att jag hört något så hör jag samma sak igen. Hon förklarar att människans kognitiva system innehåller en massa knep för att slippa ändra uppfattning. Vi är mästare på att få verkligheten att stämma så att vi inte behöver ändra oss. Vi letar efter sådant som stämmer med det vi tror och ignorerar det som inte stämmer.

Är ni nyfikna på fler felhörningar kan ni gå in på saltmannen.se. Jag lovar många goda skratt.
Har ni några exempel på hur ni har uppfattat låtar?