Det svåra mötet
Jag möter dig som jag aldrig mött dig förut.
Trött, svag och tärd av din svåra sjukdom.
Vad säger jag till någon som skulle ha ett halvt liv kvar att leva men nu bara har dagar kvar.
Vad är det för frågor och tankar du har nu?
Du säger ingenting men ur dina ögon rinner tårar utan uppehåll.
Jag förblir tyst för ord känns överflödiga, men jag finns där,
på dina villkor och när du vill.
En gång för länge sedan delade du ett av mina lyckligaste ögonblick genom att ge mig vacker sång på mitt första bröllop.
Jag hoppas att jag nu kan ge dig tröst och mod att möta det allra svåraste och slutgiltiga.
"Like a bridge over troubled water, I will lay me down"
Åh, vad fint du har skrivit. Jag blir alldeles rörd.
Så, blev det renskav igår?
Ha en fin dag!
KRAM
Så fint skrivet men ack så svåra stunder. En vän, anhörig eller närstående som får hemska besked. Så liten och maktlös står man där och önskar att man kunde trolla, att man kunde bota, att man kunde stoppa hela händelsförloppet.
Men man kan bara finnas, sitta med, lyssna o prata.
Anki N
Jag hittade din fina blogg nu mitt i en svår stund.
Jag sänder en tanke och återkommer...
fan va fint!
Är ny här på din sida.Så fint skrivet,sänder en tanke...