Häromkvällen så somnade jag i soffan.
När jag senare la mig i sängen kunde jag inte sova.
Jag satte därför på radion i min MP3.
Programmet jag lyssnade på handlade om motivation.
I programmet interjuades en kille, Christoffer Lindh, som när han var sjutton år råkade ut för en svår olycka.
När han var på semester med sina kompisar så skulle han gå ensam hem till tältet mitt i natten.
Helt plötsligt blev allt svart och han vaknar upp på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Det visar sig att han halkat och slagit i huvudet och fallit så tokigt att han hamnat på järnvägsspåret.
Att han överlevde var bara ren tur, änglavakt.
Han får ett svårt besked. Ett besked som innebär att han resten av sitt liv måste leva med att bara ha en vänsterarm kvar.
Tåget hade krossat båda benen och slitit av hans högra arm.
Den första  tiden så hade han mycket tankar om VARFÖR och HUR ska resten av mitt liv se ut. Hur kommer andra människor behandla mig och hur kommer jag att klara mig med mitt handikapp. Genom stort stöd från sina vänner och en bakrund som simmare tog han fram sin vinnarinstinkt och kämparanda. Han insåg att det inte skulle bli bättre om han tänkte negativa tankar och att det inte skulle hjälpa honom. Han bestämde sig för att inom ett halvår skulle han vara tillbaka i bassängen.
Av en släkting får han en DVD film som på ett sätt blir hans motvivation och räddning när allting känns hopplöst.
DVD´n handlar om en amerikansk kille som råkat ut för exakt samma sak. Den killen går idag med proteser och lever ett till synes vanligt liv.

Jag är oerhört fascinerad av människor som till det yttre kanske har förlorat allt men ändå reser sig och gör något av det
Christoffer bestämde sig tidigt att inte sluta leva och idag så har han både flickvän, eget företag och en elitsimmarkarriär med meriter som SM guld och deltagande i Paralympics. Han är fast besluten att bli bäst i världen och jag skulle inte alls bli förvånad om han lyckas.

Jag har ofta funderat ut vilken "nyckel" det är man ska hitta hos människor för att få dem motiverade. Speciellt då jag arbetat som chef och försökt få mina medarbetare motviverade. Vad fanns i Christoffer som gjorde att han inte bara la sig ner och la av den dagen han  fick sitt svåra besked.  En mental coach  i samma radioprogram menar att det är en kombination av gener och yttre förutsättningar som stöd av våra närmsta. Att han hade hållit på med idrott var också avgörande i hans fall. Inom idrotten är man van att sätta mål och behöver hela tiden motivera sig. Det ingår för att man ska bli bäst. Han menar också att  vi i västvärlden har alla förutsättningar med att lyckas. Vi har egentligen ingenting som begränsar oss. Har vi rätt människor omkring och stöd från dem så kan vi göra allt det vi vill. Hemma hos honom får hans barn inte säga att de inte kan. Antingen ska de säga "jag har inte tränat ordentligt" eller "jag vill inte".

Vi "vanliga människor" kämpar alla med någonting som vi måste motivera oss till. Speciellt nu så här efter nyår då alla nyårslöften ska infrias. Få måste uppbringa så mycket motivation som Christoffer i berättelsen här ovan men vi kan ha nog svårt ändå. För min del kämpar jag med att motvivera mig själv till mer träning och nyttigare mat.. Samtidigt försöker jag motivera min son till bättre betyg sista terminen i nian, samt att fixa sin diabetes som känns tung att bära just nu.
Vad behöver ni motivera er till?
Christoffer måtto livet är " Vill man så lyckas man"
Läs gärna mer om fantastiska  Christoffer på hans hemsida.

http://www.christofferlindhe.se/om_mig.htm